Vad gör man när hela ens tillvaro plötsligt förändras...

Jag var så glad för mitt nya arbete. Projektsekreterare för ett projekt som skulle producera 18 kurser i psykologi på 3 år och jag skulle får vara en del av detta!

Jag hade aldrig tidigare känt mig så välkommen till en arbetsplats som den här. Trevliga arbetskamrater och fina lokaler alldeles vid Humlegården på Östermalm. Det kunde inte bli bättre!

Ganska snart märktes en stor konflikt mellan VD:n och projektledarna och den var större än man kunnat ana  och den åt upp all vår tid. Jag försökte verkligen göra mitt allra bästa, engagerade mig, jobbade hårt, men det slutade med att VD:n fick sluta och sedan jag

Huvudanledningen till att jag fick sluta som de förklarade för mig, var att man i projektet inte visste hur mycket jag kostade per månad. VD:n hade anställt mig utanför deras vetskap sas det, via ett bemanningsföretag och när projektets huvudpersoner fick ansvar över ekonomin var de inte redo att betala det jag kostade via bemanningsföretaget per månad. VD:n slutade i maj och mitt kontrakt löpte egentligen till den sista december 2008, men avbröts i samband med att VD:n fick avgå.

Glädje förvandlad till sorg! Lika glad som jag varit att få det här jobbet lika ledsen blev jag när jag fick sluta.Nu står jag här igen utan jobb och jag är så rädd. Rädd för att misslyckas, rädd för vad som kommer att hända?

                                      

Tack Gud för att jag får ha dig i mitt hjärta.

Jag litar på att Du kommer att visa mig
varför 

jag var tvungen att gå igenom det här. 

Jag vet att du har det allra bästa för mig i beredskap.

Att Du har allt i din hand.

Amen