"Jag står på stranden,
jag väljer den finaste stenen jag kan se i sanden.
Den sten jag kastar kommer
att skapa ett nytt mönster....
Ett mönster av
förväntan och förståelse,
tålamod och hopp”
Händelser som vi upplever, känslor som vi känner, både bra och dåliga, blir inte sällan som när man kastar en sten på vattnet. Vi för dem vidare till någon annan som i sin tur för dem vidare till någon ytterligare och så växer ett mönster fram. Enda sättet att bryta mönstret är att kasta en annan sten, mitt i det framväxande mönstret och då, först då, bryts det och skapas ett nytt.
