Sidor

söndag 3 januari 2016

Tåget väntar inte

När jag skjutsade mamma och pappa till tåget idag tappade vi bort varandra på Centralstationen. Det slutade med att mamma och pappa klev på tåget, utan mammas väska. För den bar jag på. Typiskt mig.

Det var så stressigt och jag fick panik. Allt hände på 9 minuter. Under den tiden hann jag tappa bort mamma och pappa när jag sprang före dem för att ta reda på från vilken perrong tåget skulle avgå. Jag försökte ringa och upptäckte att min telefon var urladdad, fick låna en telefon av en kille, fick inget svar, gick runt några varv till, hittade en tågvärd och frågade henne om jag fick låna hennes telefon. Det fick jag och då fick jag äntligen tag på mamma. Då satt de redan på tåget som lämnat stationen för några minuter sedan. Jag fick släpa med mig mammas väska hem igen.

Helgen har varit supermysig och jag saknar mamma och pappa så nu när de har åkt.
Trist fadäs att tappa bort varandra på Centralen, men de kom med på tåget, det fanns inget i mammas väska som hon måste ha akut och alla kom hem välbehållna. Det är huvudsaken!