Omsluten på alla sidor

Pappa hade precis blivit rakad för dagen när vi kom till hans rum på sjukhuset. Jag minns inte om personalen redan berättat för pappa att mamma dött eller om det var vi som berättade det för honom. Men jag minns att vi satte honom i en rullstol och rullade hela vägen till andra sidan av sjukhuset där mamma låg.

De hade gjort mamma fin och hon låg med knäppta händer och höll en plastblomma. Hon blundade, låg med huvudet lätt bakåtlutat åt höger mot fönstret och gapade. Hon såg ut som hon brukar se ut när hon sover och snarkar. Men hon var helt stilla. Alldeles tyst. Händerna var kalla. 

Vi pratade till henne som om hon hörde oss. Jag tog fram min telefon och spelade Carolas låt - Du omsluter mig på alla sidor för mamma. Jag la telefonen vid hennes öra. 

Det är en låt som jag har spelat för alla mina katter innan de fått somna in och även efteråt. Det är en så fin låt som handlar om att Gud omsluter oss på alla sidor och att han håller oss i sin hand. Carola sjunger låten så vackert.

Vi satt vid mammas sida i en timme. Det var ett fint avslut och vi är så tacksamma över att vi fick vara tillsammans alla fyra en sista gång. Pappa hann ju aldrig träffa mamma innan hon dog. Sista gången han såg henne var tidigt på morgonen var den första november när hon kördes iväg med ambulansen. 

Jag frågade sköterskan innan vi skulle gå om de skulle obducera mamma. 

- Nej det görs inte på människor som förväntas dö sa hon bara. 

Vi körde tillbaka pappa och satt hos honom medan han fick lunch på sitt rum. Min syster ringde till dem som vi känner stod mamma närmast förutom oss. Efteråt drack vi kaffe tillsammans med pappa innan vi lämnade honom. Men han hade fin personal som tog hand om honom, så vi lämnade honom i goda händer. Inte riktigt vad jag kände med dem på mammas avdelningen. Där kändes ingenting bra. 

Här kan du lyssna på låten Du omsluter mig...