Sidor

torsdag 12 oktober 2017

Stress får mg att reagera som om allt är akut

Igår kväll bad jag till Gud att jag skulle få uppmuntra någon och få vara till nytta för någon människa. 

Idag tror jag att jag lyckades förmedla uppmuntrande ord till både min chef och en kollega på jobbet. Gav till och med min chef en kram. Jag blev också rådfrågad av en annan kollega som ville veta vad  som är fel när en av hennes katter börjat kissa på golvet här och där. Så där jag fick dela med mig av mina kattkunskaper. 

Men det var ändå jobbigt idag. Jag har mycket att bearbeta. Jag blir stressad av ostruktur och utebliven feedback på jobbet. Att inte veta om cheferna är nöjda eller inte nöjda med min insats. 

Stress gör att jag saker och kan inte skilja på vad som är akut eller inte. Allt blir akut i min hjärna och jag stressar andra med min stress. I Hate it! Men imorgon är en ny dag och jag kämpar på - tre steg bakåt idag och förhoppningsvis ett framåt i morgon.