Eduardo

Eduardo är en busig katt som aldrig har varit rädd för att utmana de andra katterna. Hiearkier och rangordning verkar han inte bry sig om. Numera har han ju endast Simon som han kan busa med. Simon tillåter det till viss del, men trots sitt hälsotillstånd är han fortfrande alfahanen i huset, även om han är en väldigt snäll sådan. 

Ibland funderar jag på hur det blir när Simon fått somna in och det bara är Eduardo kvar. Ska vi skaffa en kattkompis till honom då?

När jag och Moses precis börjat dejta varandra föddes Eduardo och hans tre syskon, den 11 februari 2006. Det blev E-kullen och den skulle bli Esmeraldas sista kull.

Eduardo och Moses fattade tycke för varandra redan från början och har haft ett speciellt band till varandra alltsedan dess.

Eduardo har bara varit hos veterinären en gång förutom när han blev vaccinerad och besiktigad vid tre månaders ålder. Eduardo blev inte borttingad och bortadopterad till en annan familj som de andra kattungarna i kullen. Han stannade hos oss.

2009 när Moses åkt till Accra för att söka uppehållstillstånd, åt Eduardo en lång garntråd och jag fick åka in till Bagarmossens djursjukhus mitt i natten och lägga in honom där för observation. Trådar kan nämligen ge tarmvred. Jag upptäckte att han ätit garnet för att han spydde upp delar av det och jag fick till och med dra upp lite ur halsen på honom.

Nästföljande kväll kunde jag hämta hem honom. Hela kalaset kostade runt 11 000 kronor. Tur att jag har försäkrat alla mina katter.

Edardo har börjat ty sig mer och mer till mig ju äldre han blir. Han sitter ofta tyst och betraktar mig när det är dags att ge Simon medicin eller mat och vatten. Bland undrar jag om han ledsen för att jag bryr mig så mycket om Simon? Men i nästa sekund slår jag bort tanken och tänker istället att det kommer att komma en tid när jag får bry mig jättemycket om Edaurdo. När Simons tid är ute.

Foto: Eduardo 2018-08-30

Foto: Eduardo så fin!