Sidor

tisdag 17 januari 2012

Planera sig ur en besvärlig situation

Du börjar sakta märka att du inte längre trivs på arbetsplatsen. Kanske beror det på de nya arbetsuppgifterna du tilldelats, kollegorna eller din närmaste chef ? Bara för att nämna några exempel..... Vad skulle du göra då?

Det finns två beteenden, som sitter i oss från urminnes tider, det ena är flykt, det andra är attack. Vad ska man välja? Personligen väljer jag ofta attack, men om attack inte ger tillfredsställande resultat och man känner sig fast som i en rävsax, vad gör man då? Flyr, kanske?

Jag skulle nog aldrig fly utan att först planera min flykt väldigt noga. Att lämna en plats för att man inte trivs där på grund ändrade förhållanden, är oftast det första som far genom ens huvud när man känner sig kränkt och illa behandlad. Men att fly till vad? Hur vet du att det är bättre någon annanstans? Lönen är viktig och jag skulle aldrig lämna min anställning till varje pris, så länge lönen är bra. För jag behöver min lön. Jag är beroende av den.

Lämna eller lida? 
Du ska om möjligt aldrig lämna en arbetsplats förrän du vänt på situationen så att du kan lämna med högburet huvud och inte som en slokande svans.
Det är viktigt att se fördelarna med att vara i motvind, istället för att bara se nackdelarna.
Ingen människa är ju perfekt (inte ens Du) och så länge vi lever finns alltid potential för utveckling och förbättring. Det är spännande att inte få allt serverat på silverfat.
Om jag vore i en sådan situation som beskrivits ovan- hur skulle jag få saker att vänder sig till min fördel? Genom att tro. Genom att söka Gud. Genom att inte förlora hoppet. Så måste det vara!! Så skulle jag göra Ingen kan egentligen trycka ner mig så länge Gud är på min sida. Eftersom han älskar mig. Om jag är lyhörd till vad han vill göra i mitt liv och genom mitt liv, så måste också jag tillåta mig att korrigeras.

Gud har ju gett oss gåvor som vi antingen villigt har möjlighet att förvalta och förgylla för att bli så fulländade som vi bara kan bli, eller så har vi möjlighet att kasta bort våra gåvor, vilket ju är slöseri med resurser.