Sidor

torsdag 14 november 2013

Nyfiken vill se sig omkring

Jag är inte så bevandrad i världskartan. Jag har inte rest speciellt mycket alls. Det finns kanske de som rest mindre än mig, men o'boy, mina reserfarenheter är tiny. Om mitt resande var litet innan år 2002 så kan jag meddela att det avstannade helt från 2002 - 2012.

2002 skaffade jag mina 3 första katter och 2007 hade jag 5 stycken, alla är fortfarande i livet och bor kvar hos mig. De tillhör mig och jag älskar dem. Dock erkänner jag, tyvärr har de har bidragit till att jag blivit lite isolerad. Kanske mer än vad jag vill erkänna.

I december 2012 strax före jul så reste mamma och jag till Gran Canaria. Min första utlandsresa på 10 år.  Egentligen var det meningen att jag och Moses (min man) skulle resa dit och vi hade bokat i våra namn, men så fick han inte ledigt.

Vi var så oerhört besvikna båda två, kanske mest jag, så Moses frågade om jag inte kunde fråga mamma om hon ville ta hans plats. Det ville hon och vi reste dit. Det så härligt att komma iväg och genast så vaknade den sovande reslusten till liv. Att resa är verkligen såå berikande och en riktig
e n e r g i  k i c k.

Jag ser fram emot att resa med min man. Vi har aldrig haft en semester tillsammans mer än ett par dagar och allra längst vi rest är till mina föräldrar som bor 30 mil härifrån. Lägg det till att vi är gifta sedan 2008 och träffades 2006, så förstår du nog min frustration.

Att resa tillsammans är ett sätt att verkligen lära känna varandra på ett nytt plan. En slags prövning kanske, men det är nödvändigt för ett förhållande att se att man klarar nya utmaningar tillsammans...