De som höjer sin röst mot detta blir dess värre själva diskriminerade och stämplade som främlingsfientliga och ...fober för att tystas. Därför kniper de flesta svenskar igen sin mun. Inte många vågar säga sin åsikt öppet om den bryter mot det "rätta tänket", såsom media vill att vi ska tänka. Så tråkigt. Landets demokrati känns urvattnad och tillrättalagd.
torsdag 15 december 2016
Jämställdhet och trygghet- en hjärtefråga
Jag läser ett offentligt inlägg av Sara Mohammad, kvinnan som lyft upp det hedersrelaterade våldet i ljuset och på den politiska agendan. Hon har delat en artikel från aftonbladet som handlar om att diskrimineringsombudsmannen tillåter, säger ok till skilda badtider i vissa fall. Artikeln hon delat gör mig upprörd.
Med detta ok, säger vi ok till att vissa män får fortsätta ha sin bild om kvinnokroppar som något som är farligt för dem, då de inte kan lägga band på sin sexualitet, med andra ord tillåter vi den vridna kvinnosynen de har, som inte är jämnställd någonstans. Vi säger ok till att kvinnor vill dölja sig och inte våga släppa loss i en baddräkt med utsläppt hår och visa sin hud och sina former. Det är ju Gud som skapat oss olika, varför ska det döljas? För mig är det inte jämnställdhet. Det är bakåtsträvande. Segregationen i samhället ökar när det som i realiteten är "diskriminerande" stämplas som helt ok.
