När jag fastnat i ett tankemönster som får mig att må dåligt och som ger mig oro inför något som ännu inte har hänt och som kanske inte ens kommer att hända. Då är det min syster jag ringer till i första hand. Med stor kärlek har hon förmåga att få mig på andra tankar, eftersom jag och mina tankar har lätt att gå i spinn.
Hon ger mig nya infallsvinklar på orättvisorna, får mig att förstå och landa i att jag ibland behöver underordna mig och inte strida om allt.
- Det går inte alltid att få som man exakt vill sis, men det kan bli väldigt bra ändå i slutändan, säger hon. Ok då, medger jag till sist med trotsiga lillasysterrösten. Jag fattar!