Ma chambre rose by Sophia: Besök hos mamma och pappa

Vad jag har längtat efter mamma och pappa och syster med familj! Det har varit så stressigt på jobbet en längre tid och när jag såg ett utrymme för en liten paus ett par dager i samband med allhelgonahelgen, så tog jag den direkt.

Simon, min vita Cornish Rexhane, är som ni vet inte tip top och jag kände att en resa inte skulle vara bra för honom. Så jag instruerade Moses, min man i hur man ger Simon sin dagliga medicin mot artros. Simon kan inte hoppa upp i soffan eller sängen utan att ta den där medicinen för att han har ont i höfterna. Han intar medicinen (som är flytande)genom en pipett som man sprutar in i munnen. Som tur är så smakar medicinen gott, så det är inga problem att ge honom den. Han sväljer den gladeligen utan problem.

Istället för Simon tog jag med mig Sebastian, Simons bror. På resan till Karlstad blev tåget försenat 45 minuter på grund av att obehöriga vistades på spåret sträckan mellan Kristinehamn -Karlstad. Mamma och pappa fick vänta på stationen och jag fick vänta på tåget.

Sebastian skötte sig så bra under resan och på dagarna. Han verkade trivas med att vara enda katten i sällskapet. Han åt inte mycket dock, vilket ju kan tyda på att han var lite stressad ändå.

På nätterna stör han mig mycket. Han väcker mig för att få krypa in under täcket och i nästa sekund krafsar han på täcket för att få komma ut igen. Det upprepadas gång på gång. Han krafsar och trampar och försöker pussa mig om vart annat. Sedan backar han in med bakbenen i mitt ansikte för att senare kura ihop sig som en boll tätt intill ansiktet, gärna med sin nos mot min näsa. Det är ganska jobbigt, men helt mitt eget fel enligt min man, eftersom jag tillåter det.

Det regnade och var tråkigt på torsdagen och fredagen, men på lördagen stack solen fram. Då passade jag på att ta en promenad runt kvarteret. (Jag gick upp ett kilo under tiden när jag var hemma)

På lördagen kom min syster och hennes äldsta dotter Maja plus Annie (min moster) och hennes man Harald på besök. Mamma bjöd på våfflor med glass, grädde och sylt. Det var så trevligt och gott.

På vägen hem till Stockholm gick allt bra. Inga förseningar eller så. En mamma från Eritrea med sin två söner satt mitt emot mig. Minste sonen som var runt 4-5 år var inte tyst en minut, vilket var lite jobbigt. Mot slutet av resan spillde han ut apelsinjuice över hela bordet och då först tystnade han. Han verkade skämmas.

Jag tog tunnelbanan när vi kommit fram till Stockholm city och Moses (min man) hämtade upp mig och Sebastian med bil när vi kom fram till stationen där vi bor. Borta bra men hemma bäst. Moses hade städat hela lägenheten och lagat lammgryta med jordnötssmör och ockra. Gott!