Båda damerna har fått komma hem

Hämtade hem min älskade Bea från Albano i Danderyd idag. Simon följde med som stöd.
 Tack för åren jag fick med dig och din mamma Esmeralda. Mitt lilla hjärta ❤

Foto: Beas träurna står nu till höger om Eseraldas.

 Skönt att ha er bredvid varandra igen, mina älskade vänner.

Foto: "Damerna" på resa i februari 2016, medan de fortfarande
levde och mådde bra.

Den här platsen känns värdig Esmeralda.

Idag ska jag hämta hem Esmeraldas aska. Tar med mig Bea. Let's go!

Väl på Albano, när jag får papperspåsen i handen med Esmeraldas urna frågar jag sköterskan:
- Hur vet jag att det verkligen är hon? Mina ögonen fylls med tårar och så även sköterskans. Hon tar påsen ifrån min hand och lyfter upp kartongen och visar mig den vita klisterlappen där det står: Esmerada-Hona-Cornish rex-Född 2002-06-09.

Min strupe känns som den kläms ihop och jag trycker fram: 

-  Ok, tack!

 Jag fortsätter: 

- Det här är Bea. Det är Esmeraldas dotter. Jag tog med henne som stöd. 

Sköterskan klappar henne och säger: - Åh, är det hennes dotter? 

Hon ler och jag ler och tårarna rinner ner för mina kinder. Jag kan inte hejda dem. De bara väller fram.  Mina tårar smittar av sig på sköterskan och hennes stora ögon fylls med tårar. Jag vänder mig om och går ut med Bea i väskan och Esmeralda i kassen.

Foto: Let's go Bea, nu hämtar vi hem lilla mamma.

I bilen plockar jag ut kartongen med urnan från kassen och sätter den i väskan bakom Bea. Bea verkar förstå att det är något alldeles speciellt hon har bakom sig. Hon sitter vördnadsfullt stilla och jamar bara till svar när jag säger hennes namn. Resan hem är dimmig. Jag, Bea och Esmeralda. Det blir en känslomässig resa, men till sist är vi hemma. Först tänker jag sätta henne i klädgarderoben, där hon brukade ligga när hon ammade, men det känns så instängt. Platsen jag väljer  känns värdig Esmeralda. Med utsikt över hela lägenheten, lite ovan leopardbädden hon gillade så mycket.

Foto: Den här platsen känns värdig Esmeralda. 

Foto: En liten träurna, känns ren och fridsam.

Jag saknar dig Esmeralda! Ses i himlen hoppas jag! Älskar dig!!!

Det känns som jag dör inombords. Skiter i alla som inte fattar. Hon var min vän, en av de bästa. Mitt hjärta blöder. Oavsett om du anser att det BARA var en katt. Hon var min själsfrände. Skiter i att folk tänker att jag har ju fyra katter kvar. Esmeralda var ledaren. När hon försvann dog dynamiken. Hela flocken inklusive mig sörjer. Inget är sig likt. Hon fattas! Såå mycket. Vi var så nära varandra och nu är hon så saknad. Sååå himla saknad. En del av mig dog när hon dog. Sorg är så svårt. Det gör så ont....

Foto: Jag och mina kattdamer, Bea och Esmeralda.

Vila i frid, hjärtat

Strax före 16:00 idag fick du somna in min älskade vän. Som du har kämpat de senaste månaderna. Visat dig stark, trots hostan och den täta nosen. Du blev ju bättre i astman och snuvan försvann i mitten på juli och veterinären sa att läget var stabilt den 26 juli. Dagen efter kom den vidriga snuvan tillbaka. Vi åkte hem till mina föräldrar den dagen och där var du först lite orolig, du gick och letade efter Bea som alltid brukar följa med. Men jag ville slippa ha två matställen och pass så jag valde att åka sjäv med dig. Det här blev din sista resa dit. Din sista sommar, Esmeralda.

För en knapp vecka sedan åkte jag akut till djursjukhuset igen för att snuvan nu även satt sig på ögat och örat på samma sida.

Du blev ordinerad en ny pencilinkur i 30 dagar för att häva den misstänkta infektionen i mellanörat/ ögat/ nosen. Du som varit så snäll och medgörlig hela tiden börjar streta emot när jag ska ge dig tabletterna och du börjar undvika mig och ty dig till Moses allt mer. Du håller ditt huvud högt och ditt friska öga vakar över rummet från din utkikspunkt i leopardbädden i vardagsrummet. Du verkar inte kunna komma till ro långa stunder. Är ständigt på din vakt. Vi tittar på varandra långa stunder. Nästan stirrar. Blinkar mot varandra. Jag stressade dig säkert med alla mediciner och näsdroppar och matskålar överallt som jag försökte få dig att bli intresserad av.! Förlåt mig för det, vännen. Jag var ju bara så orolig för dig.

Natten till lördag slutar du att äta helt. Du äter en torrfoderbit när jag ställer fram matskålen i sängen och sedan inget mer. Under lördagen och söndagen spjärnar du emot starkt när jag försöker spruta in mosad mjukmat uppblött med vatten i din mungipa. Jag vill att du ska få i dig någon slags näring i väntan på måndag. I väntan på idag.

Idag bråkar jag inte med dig med mediciner på morgonen. Idag låter jag dig ligga i mitt knä tillsammans med Bea en lång stund. Vid 12-tiden gör jag ett sista försök med maten. Det går dåligt. Du verkar ha så svårt att svälja, vännen. Du får i dig kanske 3 ml, inte mer.

Dricka vatten vill du göra, men tyvärr till påföljd att du får svårt att andas och snörvlar i massor. Du är till och med ute och solar en sista gång med de andra katterna på balkongen, men du orkar inte hoppa upp själv, så jag får lyfta upp dig till de andra katterna på bänken.

Foto: En sista solstund på balkongen med vännerna

Moses kommer hem vid 14:00 tiden och tillsammans åker vi till djursjukhuset Albano med dig. Hur många gånger har vi inte varit där den senaste tiden vännen, bara du och jag? Men idag är Moses med också och du piggnar till i bilen och vill titta dig runt omkring och hänga med hvudet över min axel.

Väl framme hos veterinären visar vågen att du väger 2775 gram, för en vecka sedan vägde du 3003 gram. För en månad sedan 3190 gram och för två månader sedan 3240. Jag tror att din matvägran och din tablettvägran är ditt sätt att visa att det räcker nu, det blir inte bättre. Det är slutkämpat, matte. Jag vill få ro.

Nu har du fått ro vännen, i've got the message. Du skötte dig så fint hos veterinären. Du pep till lite när du fick den lugnade sprutan i nacken. Då börjar jag storgråta.

När veterinären gått ut lyfter jag upp dig ur väskan och lägger dig på mitt knä. Du bliv lite illamående av sprutan och smackar lite med munnen några gånger, sedan blir du avslappnad och kommer till ro. Munnen öppnar sig lite och du slumrar med ögonen öppna.

Veterinären kommer in en kvart senare igen och vi lyfter upp dig på bordet. Hon sätter en kanyl i ditt ena framben. Du grymtar lite några gånger, men stretar inte emot. Jag ber att få hålla dig igen och det får jag, så du får de två sista sprutorna i min famn där jag sitter på en stol. Första sprutan i kanylen är en insomningsspruta, den andra sprutan är en överdos. Redan när första sprutan är klar har du slutat andas och vid den andra slutar har ditt hjärta slutat att slå. Allt är helt stilla.

Efteråt sitter jag själv med dig en stund i famnen och spelar Carola med låten "Du omsluter mig på alla sidor" från min mobiltelefon för oss. En sköterska kommer in med kistan i papp. Jag lägger dig så som du låg när du somnade in i min famn och dekorerar med blommorna jag tagit med. Din lilla leopardboll får du med dig också. När jag är klar med kistan kallar jag in Moses och vi tar ett sista farväl av dig. Du ser så fridfull ut, munnen stängd, men ögonen får jag stänga åt dig, i alla fall det öga som jag ser.

Som jag tittat på din nos och din mun varje dag sedan början på juni i och med att jag gett dig medicin flera gånger varje dag. Tvingat dig att gapa och svälja. Du har varit så duktig och tillmötesgående. Jag har tittat in i dina vackra ögon, känt din varma andedräkt när du vilat på mitt bröst. Hållit om dig när du hostat och andats tungt. Vi lyckades ju stävja hostan ett tag men den här snuvan....Den blev för mycket ovanpå alla andra sjukdomar du bar på.

Varje liv har en början och ett slut. Idag tog ditt liv slut gumman. Idag var jag tvungen att ta mitt fulla ansvar som matte och fatta det där beslutet om att du skulle få somna in. Det krävdes mycket mod och kraft från ovan att ta beslutet men jag vet att det är det enda rätta, eftersom DU så tydligt visat mig de senaste dagarna att du inte längre vill vara med.

Min älskade Esmeralda. Inget kommer att bli sig likt här hemma nu när du somnat in för gott. Vi saknar dig så oerhört mycket, även om jag inte tror att de andra kissarna riktigt fattat att du inte länge är med oss. Allt är så tyst och stilla här hemma nu. Inga snorklande ljud från din andning hörs längre, Det är så tyst!

Starka, stolta, kloka, vackra Esmeralda, du som fött massor med fina kattungar och varit flockens alfahona ända sedan den dag då du klev in över tröskeln här hemma för 14 år sedan. Jag har dig så kär. Vila i frid, hjärtat.

Foto: I väntan på att veterinären ska komma och titta på Esmeralda. 

Du vänder bort huvudet, vill inte visa ögat. Det behöver du inte heller Esmerlada. 

Vi ska minnas dig med två friska vackra ögon.

Foto: Min fina lilla älskling, du får med dig din leopardboll på vägen.

Foto: Esmeralda, min fina Esmeralda. Nu har du inte längre svårt att
andaseller ont någonstans. Sov gott hjärtat. Vila i frid!

Hejdå fina mamma och pappa

Idag lördag åker vi hem. Jag börjar jobba på måndag. Vi åker vid 11:30. Esmeralda och jag sover hela vägen. Jag känner mig så trött. Oroar mig för min lilla katt.

Foto: Hejdå fina mamma och pappa

Grillat var det här

Grillat vara det här. Pappa har grillat oxfilé. Mamma har lagat potatisgratäng och jag har gjort sallad och nu vilar vi efter maten, mätta och belåtna.

Det är väldigt varmt och jag har huvudvärk hela tiden. Känns som jag har högt blodtryck eller inbillar jag mig bara för att jag vet att Esmeralda har det. Har nu börjat ge henne dubbel dos av blodtrycksmedicinen Norvasc. Hon äter inte så bra. Hon blir mer och mer tät och verkar så orolig. Som om hon letar efter Bea, eller beror det på sköldkörtelvärdet som håller på att gå upp?
Anna Bodegårds kollega från Albano har ringt och meddelat att njur- socker och levervärde är normalt och T4 -värdet ligger på 78. Det har alltså gått upp från 24 till 78 på tre veckor. Det känns inte bra.

Hon säger att det gått ner rejält men hon vet inte vad hon pratar om, så jag rättar henne och berättar att värdet först var 195, sedan 24 och nu 78. Det har gått upp. Jag säger att Esmeralda har svårt att andas men det är ju varmt. Hon säger att jag ska ha koll på andningen. Hur många andetag hon tar per minut. Esmeralda tar i genomsnitt 24 andetag och det ligger normalt mellan 17- 30. Jag kollar henne flera gånger. Ändå känns det inte bra. Jag är orolig. 

Foto: Pappa grillmästaren

Uppföljning av Esmeralda på Albano

Idag har vi varit på Albano, Esmeralda och jag. Vi träffar Anna Bodegård igen. Jag berättar att Esmeralda hämtat sig från snuvan. Anna säger att vi ska fortsätta med YD-fodret från Hills. Vi tar blodtrycket igen och det har tyvärr gått upp, så nu ska Esmeralda äta 2 x 1/4 s tablett Norvasc om dagen i stället för en gång om dagen. En morgon och kväll.

Anna ska gå på semester igen, men lovar lämna över till en kollega som kommer att  ringa om blodprovssvaren. Esmeraldas näsa vätskar ur ena näsborren under besöket. Något jag inte sett på ett tag. Det är svårt att ta blodprov idag då blodkärlet brast.

Imorgon ska jag och Esmeralda åka till mamma och pappa. Jag gruvar mig lite trots att veterinären säger att läget är stabilt.

Esmeralda är piggare

Vi har bytt från rosa tabletter till ett foder utan jod som ska minska T4-nivån. (sköldkörtelhormon). Nu är det bestämda mattider och skilda rum som gäller under matstunderna. De andra katterna får äta hennes mat- så länge de äter sin egen också.

En penicilinkur gjorde att hon repade sig från det kritiska läget för 2,5 vecka sedan. Hon får luftrörsvidgande medicin som hon inhalerar en gång dagen.Vi har skippat kortison via inhalator. Istället endast en kortisontablett om dagen plus 1/4 bloddtryckssänkande Norvask.

Jag har intensivbehandlat henne med Aloe Vera som hon fått dricka i 3 veckor nu. Hon är smal, hostar fortfarande, men är på det hela taget mycket piggare. Pälsen som har varit sträv och obefintlig förutom på bröstet har börjat komma tillbaka och hon börjar se ut som när hon var kattunge. Vi tar en dag i taget, Loppan och jag. På tisdag ska vi till veterinären på Albano igen för uppföljning.

Jag känner mig så glad idag!

Foto: Esmeralda börjar se ut som när hon var kattunge, för hennes päls
har börjat växa.

Foto: Fina Bea vill också bli fotograferad

Foto: Så även Eduardo

Foto: ....och storpappan Simon

Vår semestervecka tillsammans

Egentligen skulle vi ha åkt till Gotland den här semesterveckan från söndag den 17 juli till imorgon, men livet tog en annan väg. Jag kan inte lämna Esmeralda hemma och alla veterinärbesök och mediciner har gjort hål i plånboken så det finns inga reserver kvar. Mamma och pappa skulle ha kommit och hälsat på men mamma är inte tillräckligt stark än, så det får bli en sommarvecka på hemmaplan med bara Moses och katterna. Det är fint väder, varmt. Den här sommaren har varit varmare och fuktigare än någonsin. Vi njuter med våra böcker på Kaananbadet. Att bara vara med Moses på stranden och läsa böcker går också bra. De gör det faktiskt!        

Foto: Moses läser på stranden.

Foto: Esmeralda älskar sin leopardbädd och lilla Bea gör
henne sällskap. 

   

Städar och fejar på semestern

När man har semester så finns plötsligt tiden för att städa och feja på ställen man normalt inte städar på. Jag har börjat damsuga nästan varje dag nu sedan Esmeralda blev sjuk. Jag vill inte att det ska vara dammigt här hemma då det förvärrar hennes astma.

Idag städade jag i garderoben där kattsandlådorna står. Det fanns ett lager vitt puder från sanden på alla saker så storstädningen var behövlig! Dessutom stuvade jag runt lite och gjorde i ordning en påse med saker jag inte behöver för att lämna till stadsmissionen.

I vardagsrummet städade jag bland mina böcker och gamla skolböcker och slängde en del. Jag hittade en fransk litteraturhistoriabok som ser helt oanvänd ut och la ut den på internet till försäljning. Nu får vi vänta och se om det finns någon köpare. Jag köpte boken för dyra pengar när jag studerade franska på universitetet 2002.





Esmeralda har piggat på sig sedan vi var hos veterinären den 7 juli. Då fick hon en pencilinkur på 7 dagar och vi bytte ut de rosa sköldkörtelmedicinen till veterinärfodret YD som inte innehåller jod. Fodret ska sänka skälkörtelvärdet precis som de rosa tabletterna Felimazole. Det jobbiga är att hon inte får äta något annat än det fodret nu och de andra katterna ska fortsätta med sitt foder för de behöver jod, så det är ett saligt springande och stänga dörrar och passa på att Esmeralda äter sin mat. De andra katterna får äta hennes mat så länge de också äter sin egen. Sedan fick jag veterinären att skriva Vetnoline som är en luftrörsvidgande medicin som hon inhalerar. Jag ger henne en puff om dagen genom inhalatorn Aerokat.

Foto: Idag är Emeralda är mindre tät och snuvig

Hon går runt och "luktar" på saker och verkar nöjd med

att kunna andas med båda näsborrarna.

Foto: Så här ser en Aerokat ut. Sebastian är framme och nosar.

En sorglig dag

Ännu en sömnlös natt för att Esmeralda har så svårt att andas. Klockan är före 08:00 när jag ringer Abano djursjukhus och frågar om de kan skriva ut en luftrörsvidgande medicin i inhalatorform som heter Ventoline. Det är en medicin som jag läst att vissa katter som inte klarar kortison blir bättre i sin astma av. Albano djursjukhus svarar att de inte skriver ut någonting med mindre än att jag kommer dit akut. De uppmanar mig att ringa till Stockholms djurklinik som ordinerat astmamedicinen Flutide Evohaler via inhalator (Aerokat). Så jag ringer dit också men de hänvisar mig tillbaka till Albano. Jag sitter fast. Ibland känner man sig så maktlös.

Det finns tydligen katter som inte mår bra av den rosa sköldkörtelsmedicinen. Jag har googlat på det. Efter att Esmeralda börjat med sin medicinering för struma har hon successivt blivit sämre, trots att hennes T4 värden sjunkit till normalvärde. Först kom hostan och sedan tung andning, snuva och rosslande. Det finns katter som mår dåligt av kortison också, även den i inhalatorform som vi nu provat senaste 11 dagarna tillsammans med kortiontabletter. Ju mer kortison hon får desto tätare blir hon märker jag. Så idag kommer hon inte få någon puff, hon får bara kortison i tablettform. Hjärnan går på högvarv, vad ska jag göra med Esmeralda? Vill inte ge upp hoppet. Inte än. Ber till Gud och bestämmer mig för att avvakta och se. Att vänta på att det blir torsdag och jag får komma till hjärtspecialisten som jag har en tid hos på Albano kl 16:00.

Jag lämnar henne i Guds händer. Han får vaka över henne nu för jag är helt slut. Jag fortsätter att ge henne Aloe Vera och ser till att hon äter och dricker och sköljer nosen med koksalt, men mer kan jag inte göra. Just nu.

Min vän Leffe har somnat in

Ser ett meddelande på morgonen på Leffes Facebooksida att han är väldigt dålig. Det är hans syster som skriver och uppmanar oss att skicka hälsningar till honom. Han är för svag för att svara, men behöver uppmuntran och stöd, skriver hon. Jag smsar till Leffe att jag ber för honom. Senare skickar jag ett meddelande på Facebook att han ska ropa på Jesus.

Jag sitter på toaletten och ber att Jesus ska ta hand om Leffe. Jag ber för Leffes frälsning. Några timmar senare, ca kl 20:30 läser jag på Facebook att Leffe släppt taget. Han är borta. Jag gråter och gråter.
Min vän Leffe. Nu finns han inte mer. Vilken sorglig dag.

Leffe själv mår bättre där han är nu. Tillsammans med sina katter, de som fått somna in före honom. Han andas utan problem och ser på båda ögonen. Han har fått tillbaka alla sina tänder Han kan och kan tugga obehindrat, om han vill. Äter man i Himlen förresten? Han behöver ingen elstol och ingen sysrgas mer. Han har fått komma hem till vår Far i himlen. Det ber jag om i Jesu Kristi namn.

Amen

Tänker prova en Aloe Vera-kur på Esmeralda

Idag har jag ringt en lokal försäljare av Forevers produkter som bor  inte långt från mig. Jag har stämt träff med hennes dotter ikväll klockan 18:30 för att köpa en Aloe Vera dunk till Esmeralda. Man ska ge 1 ml per kroppsvikt gånger fyra i tre till fyra veckor för att sedan ge en underhållsdos om 1ml per kroppsvikt.

I Esmeraldas fall blir det 1ml x 3 kg (hennes kroppsvikt) x fyra = 12 ml per dag. Börjar med att ge henne 3 ml i kväll. Imorgon ska jag ge henne 6 ml och i övermorgon 9 ml  eller 12 ml.

Jag sprutar in Aloe Vera i munnen på henne med en spruta. Det spöregnar när jag ska hämta Aloe Vera dunken.

Jag prövar Aloe Vera eftersom jag läst att det ska var bra för slemhinnorna och magen och även för astma. I Indien har man behandlat astma med Aloe Vera i över ett hundra år, läste jag på nätet.

När jag ringer veterinären Maja idag för att tala om att Esmeralda bara blir sämre, så vill hon inte längre befatta sig med oss. Hon tyckte att det var för komplicerat och hon säger att hon inte längre har några idéer. Hon lovar att skicka en remiss till Albano djursjukhus igen. De ringer upp bara någon timme senare och jag får en tid den 7 juli hos samma hjärtdoktor som förra gången jag bokat besök där.


Esmeralda är så tät nu, så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag droppar koksalt i näsan på henne för att rensa flera ggr om dagen. Det kommer ut gulgrönt snor från höger näsborre och hon är irriterad på båda öronen. Jag tycker hon bara blir tätare ju mer kortison jag ger.  I morse vaknade jag  av ljudet att hon låg i sandlådan och hostade. Hon orkade inte ta sig ur den själv. Lilla gumman. Vad ska vi ta oss till, finns det någon hjälp att få?

Världens varmaste och fuktigaste sommar ever

I natt fick jag gå upp klockan 03:00 och ge Esmeralda kortison. Idag distansarbetar jag och på lunchen levererade jag sand till min kattvän Leffe.

Möttes av en mycket sjuk Leffe som hyperventilerade och som just varit på vårdcentralen. Han ville så gärna gå ut och fota med sin vän som var på besök från Västerås. Jag sa att jag var tvungen att skynda mig hem eftersom jag jobbade, men sa att Leffe skulle sätta på sig syrgasmasken.

Det är så varmt och klibbigt. Luften står stilla, så jag åker till Claes Olson och köper en bordsfläkt för 129 kr. Så får jag syn på något som kallas luftkylare som kostar 1700 kr och går och köper den efter jobbet.
Den låter och blåser mycket men det blir inte svalare i luften. Jag gör vad som helst för att Esmeralda ska må bättre. Tänker på Leffe också. Och mamma. Det är många som inte mår bra nu.

Mamma är väl den som är mest stabil i sin hälsa för tillfället. Tack gode Gud för det.

Esmeralda blir sämre

Går upp klockan 04:00 och ger Esmeralda en kortisontablett i natt. Baddar henne med en blöt handduk. Jag kan inte skära ner på kortisontabletten än. Vi  ligger i vardagsrummet för att det svalkar mest där från balkongen. Det är jättehög luftfuktighet och varmt. Tydligen den sämsta kombinationen för astma, KOL och PAH-patienter berättar min kattvän Leffe som hamnat på sjukhus igen på grund av att han svimmat av för dålig syreupptagning i lungorna natten till söndag.

Det har börjat komma var från vänster näsborre och örat på vänster sida verkar irritera Esmeralda. Är så orolig. Går på högvarv. Vad ska jag göra för att Esmeralda ska må bättre? Det är det enda jag tänker på.

Foto: Till vänster Bea (Esmeraldas dotter) tröstsover med sin mamma

 i denna lilla leopardkorg, som jag tagit fram åt Esmeralda.

När någon du har kär är sjuk krymper hela världen

När någon du har kär är sjuk krymper hela världen. Det blir vi mot världen. Nu är det en rosa tablett mot struma morgon och kväll, 1/4 tablett norvask på kvällen för högt blodtryck, 1 tablett kortison 2,5 mg mot astma på morgonen, 1 puff och 1-10 andetag i inhalator på morgonen och 2 puffar á 1-10 andetag på kvällen samt kräm som strykes på tandköttet som är inflammerat 1 ggr per dag på varje sida i överkäken.

Detta är ordinerat från veterinären Maja som också meddelade att sköldkörtelvärdena sjunkit till inom gränsvärdena för det normal vad gäller sköldkörtelhormon,(T4) , njur- och levervärde. Det var ju positivt. Fick  tips från veterinären att köpa babynäsdroppar i droppformat, Renässans koksaltlösning och droppa i nosen när det är som tätast. Vi kämpar. Esmeralda och jag. Hoppet finns! Tron finns! Älskade Esmeralda! Du är värd allt slit, jag älskar dig!

Foto: Esmeralda den 20 juni 2016

Foto: Esmeralda den 18 maj, innan alla veterinärbesök
och diagnoser

Akut till Albano för att få en inhalator till Esmeralda

Ikväll åkte jag akut till Albano för att få en ihalator till Esmeralda. Som väntat fick jag sitta i tre timmar och vänta på Albanos akutmottagning. Esmeralda var så lugn under hela tiden.

När vi äntligen fick komma in till veterinär vid kl. 21:15 så förklarade veterinären att de inte alls hade någon inhalator och att det var något som man måste boka tid speciellt för.

Snäll som hon var så tog hon bort akutavgiften eftersom hon förstod att jag kände mig lurad då jag fått veta att de säkert kunde hjälpa mig med en sån när jag kom dit av sköterskan när jag ringde.

Det enda hon kunde göra var att röntka Esmeralda och konstatera att hon inte hade vatten i lungorna. Helt onödigt, egentligen då hennes andningsfrekvens inte var förhöjd, bara ansträngd. Hon hade inte feber och hon vägde mer än sist..

Frågade varför hon börjat få snuva och veterinären sa att kortison kan ta ner immunförsvaret så att Esmeralda kanske fått snuva. Vi kom överens om att jag skulle ringa till veterinären i Alvik imorgon och beställa tid för inhalator. När vi kom hem blev Esmeralda sämre. Veterinären tyckte inte att jag skulle ge Esmeraldas mer än en tablett kortison i ytterligare två dagar, sedan försöka trappa ner.

Blodprovstagning för uppföljning av sköldkörtelvärdena i Alvik

Idag har Esmeralda återbesök hos veterinären i Alvik. Vi får träffa en ny veterinär som heter Maja. En ung veterinär, verkar lite oerfaren. Sköterskan är manlig och han gör Esmeralda nervös och han är hårdhänt när han tar blodprov och när han tar tempen. Ingenting går smidigt. Esmeralda mår relativt bra under besöket och bilfärden, men blir sämre när vi kommer hem. Hon hostar mycket och verkar stressad. Jag ringer veterinären och de säger att jag kan ge henne en halv kortisontablett till, vilket jag gör.

Foto: Esmeralda och jag på balkongen idag.

Foto: Esmeraldas väntar på att jag ska komma och lägga mig. 

Telefonsamtalet från veterinären på Albano

Äntligen idag tisdag ringde veterinär Anna Bodegård om svar på Esmeraldas bloddtryck och svar om rönkenplåtarna på lungorna som hon låtit en röntkenspecialist titta på innan slutgiltligt svar.

Esmeralda har högt blodtryck, så hon måste äta 1/4 tablett Norvask from nu varje kväll. Röntkenplåtarna på henne lungor visar astma som verkar ha sats igång av en allergisk reaktion. Kortison är det man då sätter in, men kortison är inte är bra för ett HCM- hjärta som Esmeraldas eftersom det kan öka blodgenomströmningen till hjärtat och få det att arbeta hårdare och därigenom förorsaka hjärtsvikt. Men eftersom Esmeralda hostar så mycket att de till och med kunde se förändringar i hennes revben, så skrev Anna ut en låg dos av kotisontabletten Prednisolon 2,5 mg efter att ha fått mitt godkännande. Esmeralda ska få 1 tablett i tre dagar, sedan 1/2 tablett i 7 dagar och därefter 1/2 tablett var annan dag i 14 dagar. 

Jag frågade Anna om hon tycker att det är någon idé att fortsätta med Esmeralda och berättade att alla runt om kring mig tycker att det är bäst att jag tar bort henne. Hon svarade att om det var hennes katt så skulle hon ha provat med kortisonet först, men om  Esmeralda inte svarar bra på det så kanske det är bäst att hon får somna in. 

Foto: Esmeraldas favoritplats.